vinnaren är....

åh jag är så trött... mat blev det. Veggistroganoff blev det. Hyfsat gott tror jag, men å andra sidan är det ju bara jag som ska äta det så det spelar väl mindre roll antar jag.

I morgon är det en galen dag med stackars vikarier som måste jobba med kärringen och jag som bara ska sitta i möten hela dagen utan att få ut mycket alls... trist att veta det på förhand ju. Men så tänker jag att i mrogon är det bara två dagar kvar av veckan om man ska räkna med jobbets veckoräkning.. haha. Så fredagar gå vi som i dvala allihopa... Men en frisk fläkt gjorde dagen mycket bättre... synd att det inte går att flytta på la biatch för då skulle ju saken vara biff. Förresten så har vi ju planeringsdag hela fredagen då Mrs M fyller år så då får vi en ursälkt för att festa till livet lite extra. Tårta är ett måste. Jag bjöd ju förvisso inte på nån men så var jag ju inte här då... Med tanke på att jag inte var hemma på mina födelsedag så har jag ändå fått hyfsat med presenter från olika håll. Det är väldigt uppskattat måste jag säga för då känns det som att nån faktiskt bryr sig... =)

Den här stackars bloggen går långsamt framåt, men jag känner mig såå trög vissa dagar när jag antar att jag borde fatta grejer som verkar enkla men som jag fortfarande inte kan. These are the blonde moments of my life. Well, så är det kanske för alla... vad vet jag.

När jag snokade runt på fejjan igår så hittade ajg en gammal bekant som är vän men en annan av mina gamla bekanta... det känns som en curse. Är det så att alla jag nånsin träffat bildar en klubb där se sitter och snackar skit om mig sen?? Visst är det knäppt att tänka så men ibland undrar man. Vad har egentligen Mr Bird och krokvägs-pojken ha gemensamt? Är jag egocentreread? JA, självklart. De har säkert en massa fina intressen ihop och har säkert glömt mig för länge sen... men man kan väl få vara lite ego... eller nåt... Den där staden kommer alltid att hemsöka mig känner jag... Örebro i mina mardrömmar.

nä nu bums i säng.
xoxo